Tack och hej från Kraftsamling Smarta Nät!

Vad är det där smarta nätet egentligen? Smarta nät är ingen teknologi i sig, utan en kombination av lösningar som behövs för en säker och ekonomiskt effektiv drift av ett kraftsystem med stora variationer i tillgång på energi. Det handlar bland annat om teknisk utveckling inom elkraft-, informations- och styr- och reglerteknik, men lika mycket om ekonomiska lösningar för timdebitering och effektiv tariffsättning. Det handlar också om frågor som rör hur vi motiverar brukare och användare.

Kraftsamling Smarta Nät har arbetat sedan 2011 för att öka användarens inflytande inom smarta nät och därmed skapa ökade förutsättningar för aktiva val på marknaden. Samtidigt har vi verkat för omställningen till ett hållbart samhälle och kopplat samman forskning och utveckling med näringslivet för att stärka regionen. Kärnan i satsningen har varit ett starkt samarbete mellan en rad organisationer och nätverk.

Vi är stolta och glada över alla tillfällen vi fått under åren att utbilda, informera, nätverka, och på andra sätt medverka till kunskapsuppbyggnaden i Västsverige och på nationell nivå.

Nu har projektet kommit till sitt slut. Vi som har arbetat med Kraftsamling Smarta Nät har tagit fram en rapport för att dela med oss av en del av de erfarenheter vi har gjort under satsningens femåriga resa. Vi vill också försöka blicka lite framåt, spana mot framtiden och peka på några av de behov som vi ser hos branschen nu och framöver.

Du kan läsa rapporten här, eller ladda ner den som pdf här.

Kraftsamling Smarta Nät säger tack och hej, men arbetet fortsätter i andra former och i andra sammanhang. Det finns mycket att göra!

Carolina Dolff, projektledare för Kraftsamling Smarta Nät, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Smarta nät genom åren

Resan mot framtidens smarta elnät har börjat. Fem år efter starten av Kraftsamling Smarta Nät är det dags att sammanfatta utvecklingen i Västsverige. Vi förde samman två veteraner för ett samtal.

Deltagare:

Carolina Dolff, projektledare för Kraftsamling Smarta Nät, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Lars Bern, områdesansvarig för Energisystem, Business Region Göteborg

 

Hur startade arbetet med smarta nät i Västsverige?

Carolina: Begreppet ”smart grid”, smarta nät, började bli ett buzzword för fem–sex år sen. Det var en framtidsvision för elnätet, hur man skulle få det att fungera klanderfritt med de förutsättningar som kommer att gälla i framtiden. Regionen sneglade lite på de stadsbyggnadsprojekt och demonstrationer som började sättas upp i Stockholm och Malmö, men frågan var om man kunde hitta sitt eget spår och ta ett samlat grepp för Västsverige. Regionen finansierade därför en förstudie som SP genomförde.

lars-bern

Lars Bern, Business Region Göteborg

Lars: Jag tror att startskottet kom vid en lunch. De första planerna kokades ihop av representanter från energibolag, akademin och det offentliga. Det fortsatta arbetet utmynnade i två huvudspår. Det ena handlar om att ställa om energisystemen. I Sverige har de hittills fungerat bra, men det finns fortfarande saker att göra – särskilt när kärnkraften är på väg ut. Det andra spåret handlar om att använda energin på ett effektivare sätt. Där ger framför allt internet möjlighet att introducera nyttiga tjänster som förbättrar vardagen.

 

Hur lades det fortsatta arbetet upp?

Carolina: De intressenter som var med från början i det som fick namnet Kraftsamling Smarta Nät var bland andra SP, Chalmers, Göteborg Energi och BRG – alla starka aktörer som vill mycket. Men alla har också haft sin egen dagordning, och det har inte varit helt lätt att lägga undan prestigen och se det gemensamma målet: att lyfta Västsverige i sin helhet.

Lars: Vi var väldigt ambitiösa i början. Vi hade arbetsgrupper för allt möjligt. Det har skett en massa processer i olika konstellationer och många har deltagit och medverkat, vilket jag tycker speglar styrkan med Västsverige – samverkan kors och tvärs.

CarolinaDolff_webb

Carolina Dolff, SP

Carolina: Jo, vi tog ett stort grepp och startade grupper som arbetade parallellt med olika projekt, samtidigt som vi hade stora nätverksträffar. Det första fokuset låg mycket på demos, lite som i Stockholm och Malmö. Men fokus har med tiden flyttat över mer och mer på att hitta former för nätverkande, hålla gästföreläsningar och synas på konferenser. Nätverket har vuxit över tid och projektpartners tillkommit, till exempel Högskolan i Skövde, Metry, Herrljunga Elektriska och August Abrahamssons Stiftelse (Nääs Slott).

Lars: Ja, jag tror att många tyckte att det började konkurrera med den löpande verksamheten. Men jag måste säga att det ändå har startats många gemensamma projekt genom åren. Ett exempel från senare tid är den lokala energimarknad som nu testas på Chalmers och som är ett samarbete mellan bland annat Chalmers, SP, Göteborgs Stad och Göteborg Energi.

 

Vad har fungerat bäst?

Carolina: Det har tagit lite tid att hitta rätt form, men till sist har vi hamnat helt rätt. Vi märkte att det var just nätverkande och mötesplatser som fungerade allra bäst. Deltagarna har sett det som oerhört värdefullt att träffas, och har uppskattat att någon hållit ihop arenan. Det har varit viktigt att det har funnits ett sammanhang.

Lars: Det är tydligt att det funnits ett behov av mötesplatser där man pratat om ämnet och kunnat träffa andra för att hitta projektidéer. Vi har fått in aktörer från alla möjliga håll, och det är bra. Sen har vi har också fått möjlighet att ta plats i en del stora sammanhang, inte minst Almedalen.

Carolina: Ja, Västsverige har blivit synligt mer i och med att Kraftsamling Smarta Nät har funnits. Tillsammans har vi framstått som starkare än om vi bara hade varit enskilda aktörer. Till exempel har vi fått flera förfrågningar från Energimyndigheten. Och Västra Götalandsregionen har tagit stor plats i regeringens samordningsråd för smarta elnät, det tror jag inte hade hänt annars. Kraftsamling Smarta Nät är ett viktigt exempel på hur aktörer med från början olika agendor kan öka sin dialog. Vi har lärt oss väldigt mycket om varandras organisationer och på vilka sätt vi kan samverka.

Lars: Ur vårt perspektiv är det bra att vi har fått in lite mindre företag som därmed fått en naturlig kontaktyta mot större energi- och fastighetsbolag. Det har gett möjlighet att matcha små och stora aktörer. Metry är ett bra exempel, en liten aktör som fått nya kontaktytor. Deras medverkan har varit värdefull för hela projektet, genom att spegla vilka frågor som är viktiga för mindre företag inom branschen.

Carolina: Jag tycker att även projektutvecklingspotten har fungerat bra. Den har låtit oss stödja bra och viktig forskning utan att vi själva behövt driva den framåt. Med hjälp av den har vi kunnat fånga upp initiativ som Västra Götalandsregionen inte skulle ha uppmärksammat annars. Vi har till och med märkt att behovet av stöd varit större än vad vi bedömde från början.

 

Och om vi tittar lite på det som fungerat mindre bra – vad hade ni kunnat göra bättre?

Lars: Det blev som sagt för mycket fokus på demos och projekt i början, vi hann inte koncentrera oss tillräckligt mycket på mötesplatserna. Och: vi skulle nog helt ha skippat uttrycket ”smarta nät” (skratt). Det är ett fluffigt begrepp som betyder allt och inget. Det är bara de redan invigda som har förstått vad det innebär.

Carolina: Jo. Vi har haft en ambition att missionera om smarta nät, men fallit lite på eget grepp. Vi har försökt att prata med företagarna på deras nivå, men samtidigt också höja kunskapen om smarta nät hos de vanliga användarna. Med tiden har vi fattat att det inte varit rätt väg att gå. De senaste åren har vi nischat oss rejält på konkreta, tydligt avgränsade områden och gått in på lösningar på verkliga problem. Vi har inte ens pratat om ”smarta nät”, och det är först då vi verkligen fått det att funka och nått dem som inte ser sig som ”smarta nät”-personer. Ett konkret exempel på vad som funkat jättebra är när vi under föreläsningar och nätverksträffar diskuterat hur man motiverar användare och ändrar beteenden. Det är ett ämne som hamnat allt mer i fokus.

 

Hur kommer energiområdet att utvecklas de närmast kommande åren?

Carolina: Man måste inse att det inte bara är energibranschen som är i förändring, utan hela samhället. Klimatavtalet innebär att vi måste göra förändringar här och nu. Klimatförändringar är inte något avlägset länge, nu står vi mitt i händelseutvecklingen. Det kommer att bli viktigt att nå ut till allmänheten och öka medvetandet om energifrågor.

Lars: Jag tror att det kommer att ske en enorm utveckling i energibranschen, inte minst på solceller – både på enskild hushållsnivå och på stora producentanläggningar. Bilparken kommer också att förändras, med allt bättre fordon som mer och mer matchar människors behov. Det har dykt upp så många möjligheter i och med internet, och det finns en enorm potential i marknaden med många nya affärsmodeller.

Hur bör man bäst möta utvecklingen här i Västsverige?

Lars: Det måste fortsatt finnas en huvudaktör som piskar på de här frågorna. Den aktör som kommer att ta på sig den rollen kommer att få mycket tillbaka, inte minst förmånen att få vara med och forma det framtida Västsverige.

Carolina: Det finns ett behov av att tänka långsiktigt, så det efterlyser jag. Ska man satsa ska man göra det rejält, med projekttider på minst fyra–fem år så att man hinner sätta form och struktur ordentligt. Naturligtvis ska man sätta upp delmål under vägen och se till att de uppnås, men man ska inte behöva söka nya medel varje år som det har varit hittills. Man skulle också kunna fundera på att titta på samarbete mellan företag inom och utanför Västsverige, vilket skulle ge helt nya affärsmöjligheter för företagen här. Vill bara nämna en sak till: sedan årsskiftet 2016–2017 har diskussioner påbörjats med Forum för smarta elnät, som gärna vill etablera en ökad närvaro i Västsverige genom Kraftsamling Smarta Nät. Möjligheterna diskuteras nu med bland annat regionen. Exakt hur formerna för samarbetet ska se ut återstår ännu att se, men det ser positivt ut för en fortsatt västsvensk nod för smarta nät-frågor.

 


Text: Christian Tarras Ericsson

Utbildning förankrad i verkligheten

Högskolor och universitet är ofta angelägna om att koppla sin undervisning till den praktiska verkligheten utanför skolväggarna. Där kan nätverk som det inom Kraftsamling Smarta Nät vara till stor nytta. Samarbeten har skett med bland annat Chalmers, Högskolan i Skövde – och en liten framtidsblickande YH-skola i Skara.

Den som vill jobba med bioenergi kan utbilda sig till bioenergitekniker på Biologiska Yrkeshögskolan i Skara (BYS). Här lär sig studenterna om allt från energiråvaror, biogas, skog och energiteknik till solvärme och småskalig förnyelsebar energi.

– Vi har haft en del samarbete med Sötåsens naturbruksskola, där arbetar de med de här frågorna. Via dem fick vi tips om Kraftsamling Smarta Nät, berättar Jonny Borg, utbildningsledare på BYS.

Kontakten med Kraftsamling ledde till att hans studenter i april 2016 besökte Forskningsvillan på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut i Borås. Där fick de chansen att studera lösningar för energieffektivt byggande, smarta nät och solenergi. Studiebesöket har resulterat i att några studenter vid BYS har gjort arbeten och projekt inom området smarta nät, företrädesvis med fokus på just solenergi.

– Vi har fått en del bra idéer genom att träffa folk som arbetar med de här frågorna. Det känns som att det händer mycket inom området solenergi just nu. Smarta nät är nog lite i startgroparna, det är först nu det börjar pratas på riktigt om det.

När Jonny Borg tittar in i kristallkulan och blickar in i vår närmaste framtid ser han några tydliga trender.

– Det kommer att krävas många smarta lösningar. Nätet kommer att byggas ut med bland annat solceller, och vi kommer att få el från alla möjliga håll. Små elproducenter kommer att stå sig väl i konkurrensen. Jag tror också att mängden lösningar för hemmabruk i form av appar och smarta apparater kommer att explodera. Däremot tvivlar jag på batterilösningar för hemmabruk, möjligtvis tillsammans med en elbil som laddas men då måste elpriserna gå upp mycket först.

I det större perspektivet hoppas Jonny Borg bland annat på ett större mått av nationell samordning mellan elnäten.

– Här ute på landet kan priserna skilja sig enormt mellan lantbrukare som bor bara några hundra meter från varandra, bara för att de har olika nätleverantörer. Jag tror också att behovet av utbildning kommer att öka. Vi är på gång att starta en ny utbildning i energiteknik hösten 2017, med fokus på förnybar energi och styr- och reglerteknik. På gott och ont har vi i Sverige blivit väldigt beroende av ellösningar för uppvärmning, där kanske vi skulle kunna utnyttja bioenergin mer.

 

 


Text: Christian Tarras Ericsson
Bild: Jonny Borg

Smartare apparater, smartare energianvändning

Hösten 2016 sökte och fick Yacine Atif, professor i informatik vid Högskolan i Skövde, projektstöd från Kraftsamling Smarta Nät (KSN). Han forskar i det nya, spännande området Internet of Things (IoT).

Yacine Atif forskar och undervisar på Högskolan i Skövde sedan ett år tillbaka. Innan dess var han professor i Dubai i 14 år, och har även arbetat i bland annat Nya Zeeland, Singapore och USA. Nu är han intresserad av Skandinavien, och det samhälle och den kultur vi har här.

yacie-atif-hogskolan-i-skovde

Ett av huvudmålen med Yacine Atifs projekt är att hitta former för att utveckla ”smarta digitala medborgare”, som kan använda Internet of Things för att interagera med sin vardag.

– Ja, nu vill jag ha den svenska upplevelsen, säger han med ett skratt och fortsätter:
– Jag har byggt min karriär på webben, kan man säga. Tidigare handlade mitt arbete mycket om den semantiska webben, men numera har jag gått över till nätets koppling till vår fysiska omgivning. Det som brukar kallas för Internet of Things.

Internet of Things är när apparater pratar med varandra över nätet. Det kan handla om allt från sensorer och kameror till hushållsapparater, fordon, belysning och luftkonditionering.

– Vi håller på att titta på smarta lösningar för hem och kontor, som kan mäta och förmedla hur energin används. Målet är att apparaterna ska kunna både prata och interagera med varandra.

När man kan mäta energianvändningen i varje ögonblick öppnas också möjligheter för nya marknadsmodeller. Yacine Atif tar ett exempel:

– Säg att leverantören erbjuder en rejäl rabatt om konsumenten förbinder sig att inte överstiga ett visst uttag under dygnets mest aktiva timmar. Konsumenten kan själv välja vilka regler som ska gälla, och får lägre kostnad ju striktare begränsningar som sätts upp. Apparaterna känner av förbrukningen och kan till och med stänga av sig vid behov för att inte gå över det överenskomna taket.

Yacine Atif menar att energimarknaden står inför ett systemskifte. Analysverktyg i realtid och ökade möjligheter för konsumenter att göra aktiva val kommer att ändra spelreglerna inom såväl produktion som distribution och konsumtion.

– När energikällorna blir fler ökar trycket på att införa ny teknologi för att optimera energinätet, säger han.

Under 2016 sökte han stöd från KSN till projektet ”A social Internet-of-Things enabled energy ecosystem to build engagement in smart-grid related operations”. Utan att bli alltför teknisk går projektet ut på att bygga en plattform, modellerad på sociala medier, där utrustning kan kommunicera och hämta underlag för beslut. Projektstödet finansierade arbetstid samt täckte upp en del av resorna till och från möten med partners (Skara Energi och Eliq) samt delar av utrustningen.

– Jag kunde lägga mitt fokus på projektet. Pengarna var nödvändiga för att det skulle kunna genomföras, säger Yacine Atif.

 Varför är Smart Grid så viktigt?

– Det ger högre flexibilitet. Energin kan utnyttjas effektivare, och det kan bli en starkare och snabbare relation mellan tillgång och efterfrågan. Idag betalar vi inte ett verkligt marknadspris för energi, det går inte att bestämma spotpriser på ett ögonblick. Så flexibiliteten i prissättningen blir lidande. För producenter är det viktigt för att de kan använda befintlig produktion smartare, och undvika att köpa in dyrare energi från marknadsplatsen.

Hur ser du på Smart Grid-området om fem år?

– Då kommer kunderna ha evolverat från att vara enbart konsumenter till att kunna påverka marknaden och ta makten över sin egen energikonsumtion, bland annat med hjälp av nya aktörer som agerar mellanhand och skärper konkurrensen mellan leverantörerna. Konsumenterna kan lättare välja att bli medvetna och aktiva kunder.

 

 


Text: Christian Tarras Ericsson
Bild: Yacine Atif

 

Nya vanor för effektivare energiförbrukning

Hur får man människor mer medvetna om hur mycket elektricitet och värme de förbrukar? Och hur får man dem att ändra beteende för att använda energin effektivare? Det är svåra och viktiga frågor – inte minst för en av Sveriges största fastighetsförvaltare. Då är det en fördel att kunna utnyttja nätverket inom Kraftsamling Smarta Nät.

 

Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad förvaltar offentliga lokaler, bland annat skolor, förskolor, äldreboenden och lokaler för daglig verksamhet och social resursförvaltning. Sammanlagt rör det sig om 1500 anläggningar med en yta om 2,2 miljoner kvadratmeter. Det säger sig självt att det går åt mycket energi för att driva all den verksamhet som pågår i lokalerna.

– För att uppfylla Göteborgs Stads miljömål behöver vi till år 2020 sänka energiförbrukningen med 14 procent från 2009 års nivå, berättar Hanna Sandström, projektledare och energipedagog på Lokalförvaltningen i Göteborgs Stad.

artikelfoto-hanna-sandstrom

Hanna Sandström, projektledare och energipedagog vid Lokalförvaltningen i Göteborgs stad.

Planen för energieffektivisering är en trestegsraket. Första åtgärden är att optimera driften i det befintliga beståndet, och den andra är att se till att nybyggnationerna blir så energieffektiva som möjligt.

– Den tredje åtgärden vi arbetar med är att förändra beteenden i verksamheterna. De tekniska förbättringarna kan bara göras till en viss nivå, så att ändra beteendet hos användarna är en ganska stor och viktig del.

Att förändra beteenden leder till att onödig användning av energi minskar, men exakt hur det ska gå till väga varierar mellan olika former av verksamhet. På äldreboenden kan det till exempel handla om att släcka lampor i tomma rum och hur ofta och när torkskåp används. På förskolor kan det röra sig om när på dygnet man laddar telefoner och surfplattor.

– I kök kan beteendeförändringar göra stor skillnad, har vi märkt. Sätter man till exempel på ugnar och kokar upp vatten på spisen en timme innan lunchen istället för redan på morgonen kan man spara mycket. I ett kök vi arbetat med sänktes energiförbrukningen med 25 procent redan första månaden.

Lokalförvaltningen arbetar långsiktigt med energieffektiviseringar, och det är viktigt inte minst när det gäller att få beteendeförändringar att hålla i längden. Hittills har man främst arbetat med äldreboenden, men nu är det dags att hjälpa skolor. Varje beteendeprojekt löper på tre år.

– Det är nödvändigt om man ska få till en bestående förbättring. Det kan vara trögt att ändra beteenden, särskilt hos äldre människor. Barn är lättare, där finns det större chans att få till långsiktiga förändringar. Det är spännande område att arbeta inom, det finns inte en enkel lösning som passar överallt. Men gemensamt för alla lösningar är att de bygger på att det ska kännas enkelt för användarna, säger Hanna Sandström.

Det kan också vara svårt att få effektiviseringsarbetet att kännas meningsfullt – energi är något abstrakt, och i verksamheterna ser personalen aldrig ens elräkningarna. Att påvisa de konkreta förtjänsterna med att agera energismart är ett viktigt hjälpmedel.

– Det mest konkreta för användarna är att de får pengarna de sparat tillbaka in i verksamheten i slutet av året, det blir en morot. Vi arbetar också mycket med att visualisera besparingarna i diagram och annat – hur mycket man faktiskt sparat på att sätta på spisen bara en timme innan lunch.

Att gå på nätverksträffar anordnade av Kraftsamling Smarta Nät har varit till stor hjälp för Hanna Sandström.

– Framför allt har det gjort mitt arbete lättare och effektivare. De senaste träffarna har handlat mycket om just beteendeförändring, och det har varit guld värt. Det är väldigt intressant att få höra om forskningsrön och hur andra jobbar med samma frågor. Det har hjälpt mig att tänka bredare – det är inte bra att bli för insnöad i sin egen verksamhet. Det är nyttigt att kunna dra lärdom av andra och till exempel undvika att göra om samma misstag igen.

Att vara med i nätverket har också öppnat upp kontaktvägar för framtida samarbeten.

– Jag har fått väldigt många nya kontakter, och kommer att jobbar vidare med dem som är relevanta för oss. Vi har till exempel redan börjat samarbeta med SP, och har planer på att fortsätta det samarbetet framåt, säger Hanna Sandström.

 


Text: Christian Tarras Ericsson

Bild: Lokalförvaltningen Göteborgs Stad. På den större bilden syns Mats Tovesson, kock på förskolan Virginsgatan 19, som är en av de som har jobbat med att förändra beteenden på sin arbetsplats. Det har resulterat i stora energibesparingar.

Utmaningar för branschen vid smarta nät-konferens

Teknisk Institut och Conductives samlade deltagare från bland annat nät- och energibolag och konsultbolag till en konferens om smarta nät i början av oktober. Kraftsamling Smarta Nät fanns med genom Magnus Brolin, elsystemforskare från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som höll i ett pass med rubriken Vad menas med smarta elnät? Så kan en tydligare definition underlätta ditt arbete.

Magnus, berätta lite mer om vad du pratade om.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Magnus Brolin,  SP.

Jag pratade främst om drivkrafter för elkraftsystemets utveckling och vad som påverkar dessa drivkrafter. Det är olika för olika aktörer och man behöver ta med olika perspektiv för att få en uppfattning om åt vilket håll utvecklingen går. Det innefattar bland annat slutanvändares och hushållens utveckling och investeringar, vilka nya typer av aktörer som kan komma fram, och vilka incitament som existerar för nuvarande ”traditionella” aktörer och deras utveckling. Elkraftsystemet och marknaden är jämförelsevis kraftigt reglerat, och hur denna reglering ser ut har stor påverkan. Utöver det som är relaterat till just elen så finns det stor påverkan från till exempel transportsektorn och elektrifiering av fordonsflottan. Där finns en verklig drivkraft för förändringar, men som står utanför elkraftsystemet, samtidigt som den påverkar det systemet i väldigt stor utsträckning. Här finns utmaningar att lösa.

Skulle du säga att branschen/industrin är välutbildad när det gäller smarta nät-frågor? Hur ser du på frågan om vilka utmaningar som finns framöver, kunskapsbehoven till exempel?

Jag tycker det verkar variera rätt mycket mellan personer hur stor kunskap man har om utvecklingen och om olika drivkrafter i samhället som påverkar den egna verksamheten. Investeringar i elbranschen har långa avskrivningstider medan utvecklingen på till exempel hushållssidan kan gå mycket snabbare. Det gör att människor behöver förstå hur deras investeringar står sig under olika utvecklingsvägar. Här tror jag att det kan finnas behov av ökade kunskaper. Risken finns också att det genomförs överinvesteringar i nätförstärkningar, när man istället skulle kunna investera i ”smarta” lösningar – alltså nya typer av investeringar som skulle kunna vara mer effektiva men som idag inte är tillåtna.

 


Konferensen Smarta elnät i praktiken ägde rum den 5-6 oktober i Stockholm.

Visualisering och beteende på höstens nätverksträff

När Kraftsamling Smarta Nät bjöd in till nätverksträff den 11 oktober var temat visualisering och beteende. Avsikten var att titta på ett par ett exempel på hur visualisering av mätdata kan ge oss feedback på hur vi konsumerar och producerar el. Närmare 20 personer från bostadsföretag, lokalförvaltare, akademi och företag samlades i SPs lokaler på Eklandagatan i Göteborg för att lyssna och diskutera frågorna.

Programmet i korthet:
  • Per Löveryd, energistrateg på Akademiska Hus, berättade för nätverket om Akademiska hus arbete med energieffektivisering och hur Högskolan i Skövde med stöd av Kraftsamling Smarta Nät har kunnat visualisera solel från högskolans hållbarhetssatsning HELIOS, ett arbete som också beskrivits i filmen och artikeln här.
  • Magnus Bergquist, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, pratade om vad som fungerar bäst för energieffektivisering – normativ feedback eller tävlingar. I ett projekt finansierat av Energimyndigheten undersöker han tillsammans med sina kollegor hur normativ feedback och interventionsintervjuer påverkar elanvändning i studentbostäder i Göteborg och Umeå. Magnus Bergquist berättade om erfarenheterna från projektet och skillnader i normativ feedback och tävlingskoncept när det kommer till motivation för minskad elanvändning.
  • Magdalena Boork, forskare vid SP, berättade om hur de har arbetat med energiåterkoppling på arbetsplatsen i ett av SP:s kontor: en supergraf, med individuell mätning och datorapp, gruppintervjuer och särskild datavisualiserande skärm. Magdalena Boork berättade om lärdomar från projektet och hur man tar kunskapen vidare in i nya projekt.

Vill du veta mer om nätverket och Kraftsamling Smarta Näts nätverksträffar så kontakta projektledare Carolina Dolff; carolina.dolff@sp.se .

 

SOLution Göteborg 21-22/11. Bilda ett lag och kom med!

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Business Region Göteborg, Chalmers Ventures och Hållbar Utveckling Väst ordnar en spännande idéskapartävling kring Solenergi under 24 timmar med Göteborg Energi som värd. Bilda ett lag och tävla om en plats i Solen!

Nya idéer för göteborgsk solel!

Välkommen till en kreativ verkstad och tävling där lag med olika bakgrund under 24 timmar utvecklar innovativa idéer kring hur vi kan utnyttja solenergi i Göteborg!

När, var & hur? 

21 – 22 november, hos Göteborg Energi (mitt emot Nya Ullevi). 24 timmar idéutveckling + presentation, prisutdelning och eftersnack. God mat och markservice 🙂

Vem? 

Du! Och dina lagkamrater. Ni kan vara arkitekter, ingenjörer, hackers, konsulter, studenter, professorer, hon, han, hen, härifrån, därifrån eller något helt annat… Bilda ett lag och anmäl er!

Priser & jury 

Alla bidrag bedöms av en jury som delar ut priser i flera kategorier.

Utmaningarna

  1. Hur kan delningsekonomi eller mikromarknader användas för solenergi?
  2. Hur kan vi integrera solceller i samhället och stadsmiljön?
  3. Hur kan vi utnyttja, dela och visualisera information om solenergiproduktion?

Anmälan & mer info

Följ SOLution Göteborg på Facebook! Fullständig info om utmaningar, priser och allt annat finns på webbsidan solutiongoteborg.wordpress.com.

SOLution Göteborg – Tävlingsinformation

Vad, hur, varför, när…? Här finner du svar på en del frågor. Ytterligare information finns på vår webbsida solutiongoteborg.wordpress.com, som uppdateras löpande, på Facebook SOLution Göteborg! och på Twitter under hashtag #solutiongot. Följ oss gärna där och fråga om det är något du undrar över.

Varför SOLution Göteborg?

  • Utveckla nya, kreativa idéer för solenergi i Göteborg och Västsverige.
  • Ge er deltagare chansen att utveckla era idéer.
  • Skapa en mötesplats för dig, andra personer, företag och organisationer med idéer och intresse för solenergi och stadsutveckling.
  • Ett samarbete mellan SP, Chalmers Ventures, Business Region Göteborg, Hållbar utveckling Väst och Shift Design med Göteborg Energi som värd.

SOLution Göteborg är också ett test…
…och en del i en förstudie där vi undersöker hur vi i Västsverige kan skapa kreativa möten för att utveckla innovationer och affärsidéer som bidrar till en positiv samhällsutveckling. Vi har siktet inställt på ett internationellt idéskaparevent i toppklass till jubileumsåret 2021 och ni som deltagare hjälper oss att utveckla ett koncept för detta. Vi vill gärna höra vad du tycker om SOLution! Hur ska vi utveckla det så det blir riktigt stort och riktigt bra?

 

Smarta elnät i praktiken 5-6 oktober

Kraftsamling Smarta Nät finns med när Teknisk Institut och Conductive bjuder in till konferens om smarta nät i Stockholm den 5-6 oktober, genom Magnus Brolin från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Kraftsamling Smarta Nät som medverkar med ett pass; Vad menas med smarta elnät? Så kan en tydligare definition underlätta ditt arbete. Magnus kommer prata om bakgrunden till begreppet smarta elnät; om dess underkategorier och hur vi gör begreppet smarta elnät och dess underkategorier tydligare.

Läs mer om programmet här.

 

Nu är det klart – projektet med visualisering av solel på Högskolan i Skövde

Under våren 2016 har Kraftsamling Smarta Nät genom SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut tillsammans med Akademiska Hus och Högskolan i Skövde genomfört ett projekt som handlat om visualisering av mätdata från solelanläggningen på högskolan. Nu är projektet avslutat och i denna sjuminutersfilm

berättar de medverkande parterna om varför de gått samman i projektet, vad det har handlat om och vad visualiseringen kan tänkas åstadkomma.

Projektet har fått stöd av Kraftsamling Smarta Näts och Västra Götalandsregionens projektutvecklingspott,  den kan du läsa mer om här.

För mer information om visualiseringsprojektet, kontakta Carolina Dolff, SP, projektledare för Kraftsamling Smarta Nät: carolina.dolff@sp.se