Smart Grid Lab

Smart grid Chalmers

Smarta lösningar i nytt labb

På Chalmers Tekniska Högskola har man länge arbetat för fullt med smarta energilösningar – på olika håll. Nya Smart Grid Lab kommer att samla ihop alla projekt och skapa ett center för forskning på och testning av framtidens energilösningar.

På flera håll i världen satsar nu bland annat energibolag, universitet och stater stora pengar på laboratorier för att utveckla nya, smarta lösningar för produktion, distribution och konsumtion av energi. I mitten av mars invigdes till exempel PowerLabDK i Danmark, som kopplar samman faciliteter i Lyngby, Risø och Köpenhamn med vindkraftverk på Bornholm. Ett par veckor senare öppnade Eon Energy Research Center, ett liknande labb i tyska Aachen.

Även i Sverige börjar det röra på sig, bland annat på Chalmers. Här byggs just nu ett center som går under namnet Smart Grid Lab.

– Det fanns ett behov av att knyta ihop verksamheten mellan de olika grupper som är verksamma inom elkraftteknik. Labbet kommer att vara uppbyggt av moduler, så att det kan skräddarsys efter behov. Det som kommer att koppla ihop allt, och låta labben prata med varandra, är det nya kontrollrum vi håller på att bygga, berättar Stanislaw Gubanski, professor i högspänningsteknik på Chalmers.

Grundplåten till Smart Grid Lab har tillhandahållits av E.ON, men även ABB, GE, Volvo och Schneider Electric är partners. Tanken är att via kontrollrummet knyta ihop alla de laboratorier som finns på Chalmers med varandra och med omvärlden, till exempel internationella Smart Grid-nät eller nationella vindkraftsanläggningar. Sedan tidigare finns ett mindre vindkraftverk på Hönö som Chalmers jobbat med, men i princip kan vilken anläggning som helst kopplas till Smart Grid Lab.

I labbet kan man sedan till exempel köra tester och simuleringar, göra demonstrationer och optimiseringar, undervisa och forska. Stanislaw Gubanski reser sig ur fåtöljen i arbetsrummet.

– Ska vi gå och titta på labben?

Vägen vindlar sig igenom korridorer och dörrar, upp och ner för trappor. Det som ska bli kontrollrummet håller fortfarande på att byggas, men bakom en glasruta finns en stor generator tillverkad 1976 – en sådan modell man faktiskt kan stöta på ute på fältet i arbetslivet sen. Här finns också en gammaldags, rejäl kopplingspanel för att testa starkströmslösningar. Det visar sig vara en modell av ett av de elnät som binder samman norra och södra Sverige.

Massimo Bongiorno och Stanislaw Gubanski

– Delar av den här kopplingspanelen är 25–30 år gamla. Vi tycker det är bra att ha ett analogt system istället för att ha ett digitalt, det blir mer hands on-känsla och påminner mer om verkligheten. Det blir väldigt påtagligt för studenterna att kunna se vad som händer när man stoppar in riktiga sladdar på olika ställen, berättar Massimo Bongiorno, docent i elteknik, som anslutit sig.

Korridorerna slingrar sig vidare, med labb efter labb. En grupp tittar på orsakerna till varför kullager slits onormalt mycket i vindkraftverk. En annan grupp försöker hitta en ersättare till gasen SF6, som ofta används som isolermedium i högspänningsutrustning, men som också är en flera tusen gånger starkare växthusgas än koldioxid. Ett annat projekt är att studera hur snabbladdning av elbilar påverkar nätet.

Andra projekt berör materialforskning – silikongummi är till exempel ett högintressant material, med många potentiella användningsområden – och försök som går ut på att minimera förluster i eltransport och -transformering. Sammanlagt pågår det runt 35 olika forskningsprojekt här. Och fler får det bli, gärna i form av samarbeten med näringslivet.

– Vi arbetar för att Smart Grid Lab ska bli en punkt där studenter, lärare och forskare träffas. Det vi bygger här är bara i startgroparna än, och det viktiga är att få igång kontrollrummet och knyta ihop labben. Sen kommer verksamheten utvecklas med hjälp av till exempel doktorandprojekt och examensarbeten, avslutar Stanislaw Gubanski.

Text och foto: Christian Tarras Ericsson